Rätt nivå

Med facit i hand: en lämplig nivå måndag 4 februari

Man ska ju inte låta sig nedslås så lätt, så efter mitt positiva inlägg igår (obs ironi) gick jag ut i stallet och bestämde mig för att köra till ridhuset. Lika bra att ta tjuren vid hornen tänkte jag och valde Claudius. Han är absolut en snäll hingst, men när han inte har varit hemifrån på ett tag brukar han, precis som de allra flesta hingstar, brösta upp sig lite. Alltid jobbigt.

Packade in allt i bilen och fixade Clödden. Lastning och körning gick utan anmärkning. Väl framme och urlastad var han såklart fem centimeter högre än vanligt men det var ändå helt ok. Det var bara en häst till i ridhuset och jag började sätta på alla grejor. När jag skulle spänna sadelgjorden hände något dumt. Han blev rädd, jag vet inte om han kanske fick lite sadeltvång? han var ju som sagt rätt uppspänd. Hur som helst så hoppar han ett steg åt sidan och jag tappar taget om sadelgjorden. Sadeln hamnar på gild. Jag kan se i hans ögon att det här tyckte han var obehagligt. Han hoppar ett steg bakåt. Pang, där åker sadeln rakt ner i ridhusunderlaget. Tyvärr tar det inte slut där. Jag har satt på honom en martingal (bra att ha någonting att hålla sig i, hehe) och sadelgjorden har jag ju trätt igenom öglan under magen. Sadeln åker som en slänggunga ut från sidan på Claudius. DET tyckte han verkligen inte om och hoppar iväg med mig hängandes i linan och sadeln släpandes efter. SUUUUUUUCK!

Till slut släpper sadeln från martingalen och jag kan börja plocka upp delar lite här och där. En något skärrad Claudius lugnar sig och jag kan sadla igen utan incidenter den här gången. Sadeln verkar ha klarat sig så när som på en del ridhussand i alla sömmar och vrår. Ridningen gick faktiskt bra och det var härligt med de långa långsidorna som vi kunde utnyttja till lite framåt-galopp!

Det fina ridpasset till trots tycker jag nog ändå att den där listan jag skrev igår fick ytterligare några punkter... Ja, förutom det här med sadeln så glömde jag skriva att det är hål i sulan på mina ridskor. Inte najs när det är töväder. Dessutom utvecklades halsontet under eftermiddagen till något slags förstadie till feber. Ont i kroppen och orkeslös. Mina planer på att Karro och jag skulle köra en vända till ridhuset på kvällen också gick om intet. Istället lade vi oss på det jag vill kalla rätt nivå för gårdagen: Fixa i sadelkammaren. :-)

 Tävlingsträns. Curres till vänster och Claudius i mitten. Till höger ses vårt finaste hoppträns.

 Älskade pannband. Claudius pannband valdes med stor omsorg innan hans bruksprov 2012.

Men så ser ni ju också hur otroligt väl det klär honom på bilden i menyn till höger!

 Nosgrimman på hopptränset. It´s a beauty!

Bästa sadeln. Dressyrsadeln av märket Jaguar. TUR att det inte var den som följde med till ridhuset idag...

I skrivande stund sitter jag här med fortsatt halsont och feber som kommer och går. Nu går jag ut och fångar dagen igen dårå!